1. |
Yngre generationer avviker genom tidigare
debut och
konsumtionsvanor som mer liknar unga mäns. |
|
2. |
Kvinnor har lägre självkänsla och upplever större hjälplöshet inför sina problem.
De har i högre grad psykiatrisk comorbiditet (personlighetsstörning) såsom
depressions- och ångestillstånd. |
|
3. |
Det är vanligare bland män än bland kvinnor att dricka för berusningens skull. |
|
4. |
Kvinnor dricker ofta för att lindra sorg och döva smärta. |
|
5. |
Tidiga personlighetsstörningar framförallt borderlineproblematik
(vad är normalt-sjukligt) är vanliga. |
|
6. |
Alkoholmissbruk kan ofta förekomma tillsammans med anorektiska eller
bulimiska störningar. |
|
7.
|
Kvinnor använder mer psykofarmaka och analgetika, ofta i överdos. |
|
8. |
Kvinnor har ofta en svår social situation med missbrukande partner och en traumatisk bakgrund av misshandel, sexuella övergrepp, incest. |
|
9. |
Kvinnors drickande är oftast mindre dramatiskt, sker hemma i ensamhet och utan påtagliga beteendeförändringar som kan ses hos män. |
|
10. |
De
utvecklar ofta ritualer, ex vis börjar deicka vid ett visst klockslag varje dag.
(ex vis. bestämmer att kl 21 00 när barnen nattats ska hon börja dricka). |
|
11. |
Vidmakthåller ett
socialt acceptabelt drickande tillsammans med andra medan ensamdrickandet ses som okontrollerat, icke styrbart och förnedrande. Män växlar
oftare mellan perioder av nykterhet och perioder av hårt drickande. |
|
12. |
Sociala konsekvenser t
ex fylleri, rattonykterhet, slagsmål ser vi vanligen bland män.
För kvinnor ligger konsekvenserna framför allt på det känslomässiga planet. |
|
13. |
Kvinnor hindras inte
så sällan från sin omgivning att gå in i en behandling, inte minst
av partnern, medan den manlige missbrukaren brukar uppmuntras att söka hjälp. |
|
14. |
Den manlige
alkoholisten har ofta en stöttande kvinna bakom sig medan den kvinnliga alkoholisten ofta har en missbrukande man med destruktivt inflytande i bakgrunden. |
|
|
Tillbaks... |
|